Behöver förändring.
Jag är som person tyst, tråkig, säker, allvarlig, blyg, osäker och hård mot mig själv men väldigt snäll mot personer i min omgivning. Andra skulle beskriva mig som fin, snäll, rolig, givmild, omtänksam. Och ja, det är jag för de två sistnämda egenskaperna ligger i min natur, men tyvärr också andra egenskaper som jag vill förändra.
Men hur ska man kunna förändra sig själv utan att sluta vara "sig själv"? Det är en svår balansgång, för även om man önskar att man var någon annan, eller den man vill vara så ska man alltid vara sig själv. Men hur är man sig själv? Vi människor är komplexa varelser. Vi är inte bara en person, vi är flera. Vi anpassar oss beroende på situationer. Att vara sig själv handlar nog mer om att våga. Gör man inte det hindrar man sig själv från att vara alla dessa personligheter, sig själv. Man sätter en sorts barriär där man tar ett steg tillbaka istället för två steg framåt.
Så i mitt fall handlar det endast om rädsla. Rädsla för andras åsikter och dömande. Jag skulle kunna analysera för varför jag är som jag är. Det skulle kanske göra så jag förstår mig själv och mina känslor ännu bättre vilket leder till att jag har lättare att släppa fram min verkliga personlighet utan att låtsas. Men den analysen har jag ingen ork till just nu. Men kort sagt handlar det såklart mycket om miljö och uppväxt.
Jag vill inte vara safe, jag vill vara orädd. För orädd betyder allt i mitt fall. Är jag orädd vågar jag vara mig själv. Jag är inte längre rädd, rädd för människors åsikter, tankar eller dera konstanta dömande. Detta betyder också att jag vågar ha egna åsikter, säga vad jag tycker och tänker, vågar stå upp för mig själv. Jag vågar. Jag behöver inte inte längre vara den lilla flickan som inte vågar ha åsikter pga. konflikträdsla, eller inte vågar göra sig hörd. Jag vill vara självsäker. Jag vill vara lättsam. Jag vill vara rolig. Jag vill vara målmedveten. Jag vill sluta överanalysera saker och ting så mycket att mitt huvud sprängs. Jag vill vara mer spontan. Men framför allt vill jag våga.
Problemet är att jag är rädd för att våga. Första steget är att börja vara orädd. Jag måste våga våga för att våga, därför att jag behöver en förändring. Denna förändringen kommer göra mig till en lyckligare och gladare människa. Det är allt jag vill. Vara lycklig, glad, fylld med glädje och skratt. Jag vill kunna trivas med den jag är. Jag måste bara först våga, för just nu känner jag mig som en död fisk som bara följer med strömmen. Jag vill våga vara en orädd, stark, självständig individ med egna åsikter men samtidigt står med båda fötterna på jorden och samtidigt bryr sig om sina medmänniskor... För det är sån jag är. Jag bryr mig. Jag bryr mig om andra... Och ibland lite för mycket...